Hur mycket av skolmaten hamnar i magen respektive soptunnan?

Instruktioner vid mätning

Innan mätningen

Läs instruktionerna noggrant och se till att alla berörda förstår vad som ska göras och vem som ska mäta vad.

• Glöm inte att informera all kökspersonal varför detta görs! Matsvinn är dåligt för ekonomin, arbetsmiljön och inte minst klimatet.
• Informera inte matgästerna om mätningen. Deras beteende kan ändras och man vill få en så sanningsenlig mätning som möjligt.
• Om ni hinner är det bra att köra en testdag veckan innan ni börjar på riktigt, eftersom det innebär en förändring i den vanliga rutinen. Många vittnar om att det går mycket lättare efter första dagen.
• Tips! Skriv ut flera kopior med instruktionerna och mallen och lägg en kopia vid varje tänkbar mätstation i köket. Om ni har tillgång till flera vågar under veckan kan det underlätta att ha vid varje mätstation.
• Är skolans kök ett tillagningskök som skickar mat till andra enheter? För att resultaten ska bli korrekta, räkna och väg endast det som serveras i den egna serveringen till de egna matgästerna, räkna inte med det som skickas iväg. Detta gäller för både den serverade maten, tallrikssvinnet och kökssvinnet.
• Glöm inte! Dra bort kärlets vikt och ange bara matens vikt i alla mätningar.
• Två decimaler kan anges i webbenkäten.
  
  

Under mätningen

Följ instruktionerna under veckan och fyll i uppgifterna webbenkäten och använd funktionen spara och fortsätt senare alternativt fyll i pappersversionen av mallen dag för dag.

Stäm gärna av efter första dagen att allt fungerar som det ska och alla gör på samma sätt om fler involveras.

Tips för att underlätta mätningen: När ni har vägt den första kantinen eller blecket kan ni utgå ifrån att alla behållare med den varan väger samma under dagen. Ni behöver inte väga varje behållare för sig innan den ställs ut. Tänk då på att varje behållare bör fyllas på ungefär samma sätt. Om det är styckvaror med exempelvis biffar är det viktigt att det är samma antal i varje för att ni ska kunna utgå ifrån att det är samma vikt. För flytande komponenter som sås eller soppa kan ni anta att en liter väger ett kilo (ni behöver alltså inte väga allt). Mat som tillagas men som aldrig blir serverad utan blir kvar i till exempel varmhållningsskåp behöver inte räknas. Undantag: om den behöver slängas och ni vill mäta tillagningssvinn.

Efter mätningen

Samla ihop alla eventuella kopior på mallen som har använts och flytta över uppgifterna från pappersmallen till denna webbenkät. Det går bra att avbryta ifyllandet och använda funktionen spara och fortsätt senare.

Efter besvarad enkät får skolan en egen resultatrapport där konsumtion, närvaro och svinn ingår.

Definitioner

Matsvinn avser livsmedel som skulle ha kunnat ätits av människor, men som istället har kastats som avfall. Det kan till exempel vara produktionssvinn vid tillagning och servering, rester som inte används samt svinn i form av tallriksavskrap. Med svinn avses inte oundvikligt bortfall, till exempel skal och ben och inte heller svinn till följd av stöld eller andra former av ekonomiskt svinn.

Serveringssvinn innebär mat som ställdes fram i serveringen eller tillagades men aldrig ställdes fram, blev över och slängdes.

Efter avslutad servering vägs serveringssvinnet, det vill säga all mat som har blivit över av det som ställdes fram till matgästerna och som måste slängas för att den inte kan tas tillvara. Mat som ställdes fram i serveringen där matgästerna kan ta av ska vägas samt mat som ställdes fram, blev över, men som kunde tas tillvara.

Komponenter som ingår: Det som ska mätas är de varma och kalla rätterna inklusive salladsbuffén, gärna även specialkost. Dagens tillfälliga tillbehör exempelvis såser, sylt, smörgåsgurka och rödbetor mäts.
Ingår inte: Stående tillbehör exempelvis senap, ketchup, bröd, smörgåsfett och dryck mäts inte.

Tallrikssvinn är den mat som skrapades av från tallrikarna och oundvikligt matavfall i är ben, skal, servetter och kaffesump från tillagningsköken.

I kökssvinn ingår lagringssvinn, beredningssvinn och tillagningssvinn. Vill ni inte mäta så detaljerat kan ni ange en totalvikt för kökssvinn istället. Ni kan välja att exkludera eller endast titta på specialkost när ni mäter kökssvinn.

Lagringssvinn är livsmedel från kylar, frysar och förråd som måste slängas av olika anledningar den dagen.

Beredningssvinn innebär matavfall som uppkommer under beredning. Räkna med både ätliga och oätliga delar, till exempel skal, ben, dåliga grönsaksdelar.

Tillagningssvinn innefattar mat som tillagas men som inte ställs fram i serveringen (där matgästerna kan ta av det) och som sedan måste slängas.

Hur många åt?

Antal matgäster totalt (tallrikar) den dagen = Antal matgäster ska också räknas, detta kan göras genom att räkna antal använda tallrikar. Försök att räkna max en tallrik per matgäst, till exempel stora eller små; vanliga eller djupa tallrikar dagar då soppa serveras.

Antal vuxna som åt = Om informationen finns, ange hur många av matgästerna var vuxna till exempel pedagoger eller föräldrar.

Elever som saknades, avbeställda i förväg = I fall ni hade fått information i förväg om till exempel en klass skulle vara frånvarande och ni hade räknat bort dem när maten planerades kan ni ange det här (det gör att nyckeltalet för närvaro blir mer korrekt).

Elever som saknades, ej avbeställda = Om många elever var frånvarande utan att ni blev informerade, vilket gjorde att ni inte kunde räkna bort dem. Barn frånvarande på grund av sjukdom behöver inte räknas.

Ekologiska livsmedel

För att livsmedel ska få kallas ekologiska måste de produceras enligt regler för bland annat kemikalier och djurhållning, som bestäms av EU. Många kommuner och skolor sätter mål för hur mycket ekologiska livsmedel de vill använda, till exempel att 25 procent av livsmedel ska vara ekologisk. Vissa utrycker målet som en del av den totala kostnaden, andra som en del av totala volymen.

Bakgrund

Denna mall är baserad på en nationell metod som Livsmedelsverket har utvecklat i samband med Sveriges Lantbruksuniversitet 2018. Den är en utökad version av en tidigare mall som Jämförelsenätverket (ett initiativ av Karlskoga-Degerfors kommuner) tog fram 2016. Resultatet för tallrikssvinn och konsumtion från denna mall är dock jämförbara med den tidigare mallen. Mallen är därefter uppdaterad enligt gällande riktlinjer inför läsåret 2019/20 och därefter 2021/22.