Skolmat i Sverige sedan långt tillbaka

Redan under andra delen av 1800-talet fick barn som levde i fattigdom i vissa utvalda områden i Sverige tillgång till en måltid i skolan. Skolmaten bestod då oftast av gröt och mjölk. I början av 1900-talet lades en grund för att fler barn skulle omfattas och att ansvaret för skolmaten skulle övergå till skolan. Från slutet av 1930-talet började staten ge bidrag till en begränsad skollunchverksamhet och ungefär 13 procent av landets elever hade nu tillgång till en måltid i skolan.

År 1945 utformades ett förslag som lade grunden för dagens skolmatsverksamhet, att skolan skulle få ekonomiskt stöd att servera lagad mat med specifika krav på näringssammansättning. Skolmaten skulle komplettera den mat som serverades i hemmen. Nu fanns det ett helhetstänk som innefattade krav på hygien, goda matvanor och bordsskick samt upplevelse av trivsel i samband med måltiden. I slutet av 1960-talet upphörde de statliga bidragen och verksamheten övergick i kommunal regi. År 1968 etablerade Svenska kommunförbundet ett inflytande över skolmåltiderna.

Krav på näringsriktiga skolmåltider

Under 1990-talet utkom Livsmedelsverkets svenska näringsrekommendationer (SNR) med riktlinjer för skollunchen. Sedan 1997 har Sveriges kommuner varit skyldiga att servera kostnadsfri skolmat till alla elever i grundskolan enligt skollagen. Livsmedelsverket gav 2007 ut skriften ”Bra mat i skolan” som lyfte in användarbaserad kvalitet som service, matsalsmiljö och organisation.

Den 1 juli 2011 kompletterades skollagen med ett kvalitetskrav på att skolmåltiderna ska vara näringsriktiga.

I Skollagen 2010:800 (riksdagen.se) (10 kapitel Grundskolan) står det att: "Utbildningen ska vara avgiftsfri. Eleverna ska utan kostnad ha tillgång till böcker och andra lärverktyg som behövs för en tidsenlig utbildning samt erbjudas näringsriktiga skolmåltider".

I arbetsdokumenten som lett fram till den nya skollagen finns vägledning i hur begreppet ska tolkas. I en proposition från 2009/10, samt i betänkandet till propositionen (Ny skollag, Utbildningsutskottets betänkande 2009/10:UbU21, riksdagen.se) kan man läsa att de svenska näringsrekommendationerna bör vara en utgångspunkt.

Alla Sveriges grundskolor måste i och med lagkravet på näringsinnehåll ha ett fungerande system som säkerställer att eleverna erbjuds näringsriktig mat och kunna visa resultat som innebär att de skolmåltider som serveras lever upp till de svenska näringsrekommendationerna som utgår från de Nordiska näringsrekommendationerna (NNR).

Livsmedelsverket går regelbundet igenom all tillgänglig vetenskaplig litteratur för att uppdatera kostråden. Detta görs tillsammans med myndigheter i de övriga nordiska länderna och publiceras i de Nordiska Näringsrekommendationerna (NNR) av Nordiska Ministerrådet. Nästa uppdatering är planerad till 2022. NNR ligger till grund för de svenska näringsrekommendationerna och kostråden. Detta betyder att råden är baserade på all tillgänglig kunskap och inte är påverkade av kommersiella eller andra intressen.